Jo, blev ett 3 A4 långt mail till några kollegor med några sanningens ord. Inget svar ännu så får väl se om jag får massa skäll eller om de förstår hur smart jag är.

Var på ICA efter träningen och kom på en sak som irriterar mig. Du har en korg full med varor, du ställer den på den där lilla plåthyllan som är avsedd för korgen. Packar upp dina varor på bandet och skall sedan lyfta ner korgen i alla de andra korgarna, men då har den bakom dig ställt ner SIN korg, full med varor i den högen. Det är irriterande, extra mycket eftersom kunden bakom till 99% blänger på en och suckar djupt eftersom de måste lyfta upp sin korg så att jag kan ställa ner min korg. PUCKOSAR!!!

Eller så gör man som tanten framför mig, ber killen som står framför henne att packa ur hennes varor innan han ska ställa ner sin korg. PAH! Ja, hon var inte purung men stark nog att lyft ur sin limpa, sina bananer och sin burk sparris ur sin sketna korg. LATA TANT!!!!

Idag var jag på smitingen och skämde ut mig. Ja, minst sagt. Jag kommer aldrig kunna visa mig ute i orienteringssammanhang i dessa trakter igen!

Var laddad för en typ 7-8 km lång bana i härlig norrländsk terräng. Men, nej, det var kortdistans, 3,6 km, men eftersom min hjärna var inställd på långdistans så blev det en tid på typ 70 minut. Skämmigt.

Alltså, jag tror aldrig jag sprungit så dåligt! Jag såg ingenting. Måste vara så det känns för en person som inte kan orientera, kartan såg ut som hieroglyfer och skogen såg ut som just skog, berg, och mossa. Haha... jag, skrattar åt det nu men kunde gråta i skogen.

Sprang toksnett till ettan. Peppade mig själv, sprang ännu mer snett till tvåan, kom till fyran, yrade gärnet till trean, hittade knappt fyran, som jag redan besökt (!) och femman ska vi inte tala om. Nåja, över en väg och sedan upp i nästa gytter. Tänkte att nu jäklar ska vi ha lite sträcksegrar men drog ju åt fanders, till sjuan vet jag inte vart jag var och åttan råkade jag snubbla över efter jag bestämt mig för att bryta. Hittade tian när jag trodde jag var vid nian och sedan sket jag i det.. eller, var ju bara en kontroll kvar, ett stigkors som jag för övrigt spikade!!! *jey*

Så istället för en självförtroendeboos blev det ångestladdat över hela helgen! Till mitt försvar hävdar jag att sömnbrist fått mig vimsig och att stressen på jobbet gjorde mig ofokuserad. Försöker tänka positivt och det kan ju faktiskt inte gå sämre i helgen än vad det gjorde idag!